Testsida (Bortom Sol)

Prolog

Under 1900 talets senare hälft gick startskottet för Människans utforskning av rymden. Men i början av 2000-talet kommer den tekniska utvecklingen av sig och domineras istället av klimatförändringar, energibrist och svårigheter att försörja en kraftigt expanderad befolkning.

Kring mitten på det första århundradet på det nya milleniet så börjar hållbara lösningar för dessa kritiska frågor att växa fram. Fusionskraft (E-cat?) har ersatt fossila bränslen, befolkningskurvan har planat ut, jordens resurser tas tillvara mer effektivt och distribueras mer rättvist.

Ett ytterligare antal upptäckter väcker åter drömmen om utforskandet av rymden.

• Antigravitation (EmDrive?) möjligör rymdresor i hög hastighet. Det blir startskottet för en febril aktivitet av olika tekniker för framdrift i rymden.
• Kryosömn (wikipedia) möjliggör rymdresor till avlägsna solsystem.
• Upptäckter inom mikrobiologi som använts i bekämpningen av klimat- och miljöproblematiken på jorden får nya användningsområden i form av terraformering (wikipedia) av främmande himlakroppar.

Dessa nya upptäckter slungar mänskligheten in i en gyllene tidsålder.

Tidig Historia (2000-talet till kriget)

Tidslinje

En gyllene ålder ( år 2050 till 2200)

Första destinationen för mänsklighetens nyfunna ambitioner att utforska rymden blir mars. Omfattande simulationer och flertalet obemannade expeditioner har bäddat för ett massivt terraformeringsprojekt som lanseras år 2078. Kort därefter får Mars en permanent bosättning i formen av en lukrativ gruvdrfit. Med hjälp av gruvdrifter på Mars, månen och i asteroidbältet anskaffas nödvändigt material till bränsle och byggnationen av större koloniskepp med sikte mot stjärnorna.

De första utvandrarna

Människans tidiga utforskningar och gruvdrift i vårt egna solsystem har huvudsakligen genomförts med obemannade expeditioner understödda av en alltmer utvecklad Artificiell Intelligens (AI) och självstyrande maskiner.

Fel vid skapande av miniatyrbild: Fil saknas

Destinationerna för de första utvandrarna.

På jorden väcks en motrörelse mot tanken på att utforskandet av rymden ska skötas helt och hållet av maskiner. En stark tro på att innovation är en mänsklig egenskap och med ett varnande finger för faran av att förlita sig på maskinerna så startas en massiv propaganda-apparat backad av ledare inom världsreligionerna. Tiotusentals människor ansöker om en plats för att lämna jorden och främja mänsklighetens expansion i universum. Bara de allra bästa och mest lämpade väljs ut för att som en första våg lämna jorden för att kolonisera stjärnorna. De kallas bombastiskt för "De första utvandrarna" År 2105 lyfter det första av 8 skepp med slutmålet att nå de de mest lämpade stjärnorna inom 17 ljusår: Hyperion, Procyon, Sirius, Epsilon Eridani, Tau Ceti, Alfa Centauri, Argo och Altair. Se grafik.

Utvecklingen fortsätter

Utvecklingen inom AI och framstegen med den huvudsakligen maskinella koloniseringen av Mars, månen och asteroidfältet pågår med oförminskad hastighet och den teknologiska singulariteten (wikipedia) hägrar i en inte alltför avlägsen framtid. Den snabba utvecklingen får som konsekvens att redan innan "De första utvandrarna" har nått sina slutdestinationer så har ytterligare framsteg inom rymddrift och terraformering nåtts. Nya  terrformeringsskepp skickas ut och når ofta destinationerna redan innan De första utvandrarna ens satt sin fot på sina nya hemplaneter. De ideologiskt drivna utvandrarna fick se sig besegrade av maskinerna i kolonisationskapplöpningen redan innan de ens vaknat upp ur sin kryosömn. Ett hårt slag för alla de som backat den massiva kampanjen.

Under nästan 50 år byggs och skickas automatiska terraformeringsskepp till lämpliga stjärnor inom 30 ljusår. På Jorden går utvecklingen i en rasande fart men det är inte bara av godo. Hela samhället genomgår en enorm förändring i och med att allt fler jobb utförs av datorer och maskiner. Samtidigt som gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut.

Slutet på en era

Den bubblande konflikten mellan Människa och Maskin når sin kulmen under en serie händelser under slutet av 2100-talet. Det exakta händelseförloppet som ledda fram till kollapsen är inte med säkerhet fastställt. Det som är säkert är att centrala system inom ett relativt kort tidsförlopp kollapsar och enorma mängder kunskap går förlorad. På många sätt blir man tvungen att ta till 'reverse engineering' för att återskapa de system och den teknik som har utvecklats.

Det har t o m varit svårt att återskapa den exakta tideräkningen från före kollapsen, och flera tideräkningar används parallellt under en lång tid. På grund av detta så brukar tiden efter kollapsen oftare anges i den senare tideräkningen (se Tideräkning Bortom Sol).

Kolonisationsåldern (ca år -200 PS — -20 PS)

Kollapsen resulterar i en teknologisk och ekonomisk recession. Överbefolkning, klimatproblem och resursbrist som plågade mänskligheten århundraden tidigare gör på nytt entré.

Terraformeringen av främmande planeter som inleddes under den gyllene tidsåldern understödd av avancerade självstyrande system ses som vägen ur krisen. Nationer och multinationella företag riktar sina blickar mot dessa oexploaterade världar.

 Den andra vågen

En andra våg av kolonisatörer reser ut från Jorden med sikte på de mer avlägsna yttre solsystemen: Procyon, Groombridge 1618, 82 Eridani, Eta Cassiopeiae och 61 Cygni. Till skillnad från De första utvandrarna är denna våg av emigranter snarare flyktingar och lycksökare än framgångsrika idealister. Detta får stor påverkan på relationerna med de nya kolonierna.

Efter årtionden av teknisk stagnation så nås ett viktigt tekniskt genombrott i formen av Kommunikationsboxar som de nya kolonialskeppen bär med sig. Dessa gör det möjligt att överföra data omedelbart mellan två sammanlänkade enheter oavsett avståndet. Den nya tekniken möjliggör för Jorden att behålla kommunikationen med (och därmed kontrollen över) sina nya kolonier.

Kolonisationen fortskrider denna gång inte understödda av självstyrande maskiner utan understödda av kommunikationsboxar och tät kontakt med Jorden. En kolonis tillväxt beror främst på lokala förutsättningar som stjärnans storlek och asteroidbälten men också antal koloniskepp som skickas. Varje skepp bär med sig stora mängder biomassa och industriverktyg för Kolonisationsprocessen.

Men alla kolonier har inte varit omedelbara succéer. Somliga har terraformerats dåligt, andra har drabbats av sjukdomar och ett antal kolonier etablerades på rent ut sagt olämpliga planeter. De tydligaste exemplet är iDust som blev en öken men även Loke som har en istid.

Rymdportarna förändrar allt

Ytterligare ett tekniskt genombrott nås med enorma konsekvenser för mänsklighetens kolonisationsprojekt. På samma sätt som Kommunikationsboxar gjort med data kan Rymdportar skicka objekt enorma sträckor nästan omedelbart. I likhet med Kommunikationsboxar fungerar portarna parvis, och ena enheten i paret behöver transporteras på konventionell väg ut till sina destinationer.

Nationer och företag på Jorden ser snabbt att denna teknologi är precis vad som behövs för att föda jordens omättliga behov av ökade resurser och vitalisera hela jordens ekonomi.

De nationer och storföretag som investerat tungt i kolonisationskampanjerna ser möjligheter för dem att "ta hem" vinsterna från sina investeringar. Genast påbörjas arbete med att tillverka par av Rymdportar som transporteras ut till kolonierna. Ett nätverk av Rymdportar börjar bildas med Jorden som nav.

Fel vid skapande av miniatyrbild: Fil saknas

Portarna som de såg ut innan kriget.

Rymdportarna blir mycket riktigt en riktig injektion i jordens ekonomi, men även på kolonierna som får ett stort handelsnät att verka inom. Exporten från kolonierna exploderar och kolonierna växer snabbt och ohämmat tack vara det nya transportnätet.

En pyrande konflikt

Den blomstranden handeln och ökande kommunikationen mellan kolonier och jorden är inte helt oproblematisk. Bland kolonierna finns de äldsta som etablerades av De första utvandrarna - Kolonier tills nyligen levt näst intill helt isolerade, i somliga fall i upp till hundra år. Det finns nyare kolonier styrda av rovgiriga kapitalister, protektionistiska kolonier till gamla nationer på jorden, underutvecklade kolonier mm. Det råder stora skillnader i styrelseskick, kultur, religion, materiella tillgångar mellan kolonierna och jorden, vilket bäddar för konflikt.

På jorden är det många som ser en tydlig lösning på en pyrande konflikten: Jorden behöver återta kontrollen över "sina" kolonier.

Konflikten kulminerar i ett par uppmärksammade kidnappningar av höga ledare och en serie maktfullkomliga övertramp av styrande från Jorden, samt ett storgräl inom de religiösa strömningar som verkar på kolonierna och på jorden.

Som en direkt konsekvens av dessa händelser revolterar  Centauri systemen som har de största kolonierna och haft port längst. De isolerar sig, vägrar betala skatt och förbjuder all trafik till systemen. Efter långa förhandlingar utan resultat börjar Jorden förbereder ockupation.

Läget bland övriga kolonier är spänt och det pågår febril diplomatisk verksamhet för att undersöka vilka som skulle ställa sig bakom Centauri utfall krig skulle bryta ut,

Det korta avståndet till Centauri Systemen och med de starka G, K och M stjärnorna har kolonierna där växt till nästan samma nivå som Mars. När Jordens styrkor anländer för att ta över möts de av oväntat hårt motstånd och det som förutsågs bli en snabb ockupation förbyts till ett regelrätt krig. Jorden reagerar för att statuera ett exempel och mobiliserar sin samlade rymdflotta.

 61 Cygni är först att ansluta sig till Centauris revolt. Medan andra kolonier med starkare band med Jorden, som t ex Mars tar ställning för Jorden. Det stora kriget har börjat.

Det stora kriget

Inom kort framträder två allianser med Koalitionen Sol bestående av Jorden, Mars och andra nära affilierade kolonier på den ena sidan och kolonier från Alfa Centauri, 61 Cygni och ett flertal mindre kolonier, ofta benämda Cygni-Centauri strider på den andra sidan.

Det är det första storskaliga konflikt som utkämpas huvudsakligen i rymden. Början av kriget ser massiva bataljer med största slagskeppen, scener som aldrig tidigare skådats. Allt eftersom konflikten fördjupas och fler kolonier ansluter sig utökas konfliktens spännvidd.

Under mittenskedet av konflikten så hade den dåvarande militära taktiken med stora slagskepp med massiv eldkraft förlorat effektivitet. Cygni-Centauri:s styrkor har övergått till mindre skepp som konstant anfaller och sedan retirerar. Cygni-Centauri utnyttjar de enorma avstånd som konflikten nu spänner över till att ständigt omgruppera sina styrkor och attackera från oväntade positioner. Följden blev att Sol:s överlägsna styrkor tunnas ut och att de intekan dra nytta av sin överlägsna numerär och eldkraft. Trots en större flotta har Sol svårt att utdela det avgörande slaget. Med tiden förfinades Cygni-Centauri:s taktik och Sol upplever stegrande förluster, och allt glesare mellan sina segrar.

Porten till Centaruri förstörs

Sol skiftar strategi. För att samla sina krafter tar de det kontroversiella beslutet att dra tillbaka alla skepp från Alfa Centauri och förstöra porten på Jordsidan.

Med stora trupperna frigjorda och med "ryggen fri" inleds en stark markoffensiv mot de övriga mindre kolonierna. Man förväntar sig en snabb vinst men kolonierna har haft år av förberedelser och har djupt ingrävda försvarslinjer. Striderna utvecklar sig till ett utnötningskrig. Förstörelsen på kolonierna blir enorm. 61 Cygni drabbas hårt. Även Proteus med flera rika asteroidbälten och kapacitet till rymdskeppsproduktion blir hårt ansatt. Sols överlägsna resurser ser ut att tillslut vinna kriget åt Sol, trots tappra försök att angripa Sols förnödenhetslinjer.

Centauri vänder händelseförloppet

Under tiden har Centauris förflyttat hela sin samlade flotta till jorden och lyckas att helt och hållet undgå upptäckt. De har transporterats dit med hjälp av konventionell rymddrift. Sol blir överrumplade men drar hastigt tillbaka samtliga sina skepp via portalerna för att försvara moderplaneten. Sol har under hela kriget sökt efter det stora slaget som ska vinna dem kriget. Plötsligt så syker nu fienden upp på deras tröskel. Men de skulle aldrig ha kunnat ana vad utkomsten skulle bli. Striderna som utbryter blir massiva, Centauris styrkor är avsevärt svagare men använder sig av alla till bus stående medel för att åsamka så stor skada som möjligt, inklusive att attackera civila mål. Centauris angrepp börjar med och mer likna ett självmordsuppdrag.

Under ledning  Amiral Vanja Tannhäuser stred sedan Cenatauris styrkor ned till sista man.

Under slutstriderna attackerar Centauri som en sista utväg portarna för att skära av Sol från kolonierna. I samband med attackerna mot portarna frigörs enorma mängder energi och strålning som sakta kommer att mer eller mindre totalförstöra förutsättningarna för bosättningar på jorden och kringliggande planeter.

Kriget förklarades som slut då den sista porten till Sol förstördes kl 14:00 CET den 11:e Juni 2XX4. Senare kom denna tidpunkt att anges som starten för år 0 PS (Post Sol) i den Jordiska kalendern.

Fel vid skapande av miniatyrbild: Fil saknas

Portarna efter kriget.

Efter slutet

Miljontals människor lyckas fly från jorden, mars och andra närliggande bosättningar. Hela solsystemet överges pga av den extremt höga strålning som äter upp alla chanser till fortsatt liv. Men åtskilliga lämnas kvar till sitt öde då det inte finns ens i närheten tillräckligt många skepp att fly med. Särsklit inte när portarna har förstörts och resorna tar många år istället för timmar.